måndag 5 november 2012

Från 42 till 36

Gravid med V gick jag upp ca 15 kilo. Jag vägde relativt mkt innan och vågen var inte nådig mot mig. Jag drog 42 i byxstrl vilket jag även gjorde efter han kommit ut. Efter ett tag var jag nere i strl 40 och där blev jag kvar tills en decemberdag 2010 när jag fick mitt hår fixat hos en frisör i Sala. När jag gick därifrån hade jag bestämt mig för att det fick vara nog.

GI-diet och jag åt alldeles för lite men tappade vätska och därmed några kilon som motiverade till fortsättning. Efter ett tag blev jag övertalad att testa LCHF så i februari 2011 började jag den resan. Efter tre veckor mådde jag under 2 dagar hur dåligt som helst. Jag var helt under isen, nu i efterhand förstår jag att det var kroppens omställning. Från februari-11 har jag alltså uteslutit de flesta kolhydraterna. Jag har fuskat ibland med konsekvensen av en riktig dålig mage.
I början gick jag ner massor och mådde bra i mig själv. Sen landade jag ngnstans mittemellan - varken bu eller bä.

I augusti 2012 blev jag trött på att alltid behöva stå över det jag egentligen gillar bäst. Jag började äta lite pasta och bröd igen och mådde riktigt kasst. Trots detta ville jag hitta en mer balanserad kosthållning. En sund livsstil helt enkelt. Svaret för mig blev att köra en månads utmaning i Kickstart. Balanserad kost med mkt protein och lite fett och kolhydrater, utan att utesluta ngt. Jag räknade kalorier för första gången och har nu en större förståelse för hur kroppen fungerar. Dessutom var det massor av träning som funkade att köra hemma. Och jag mår äntligen bra! Har energi och en oftast fungerande mage :)

I går köpte jag nya träningskläder som belöning och jag kunde för första gången köpa strl 36 på byxorna!
Mina för trånga jeans sitter numera skönt, magrutorna börjar synas och framför allt är det roligt att träna igen! Men största vinsten är att jag har energi och är pigg oftare än jag är slö och trött!

Jag rekommenderar Kickstart/Fitnessfighten till alla som vill få en spark i ändan och göra ngt istället för att bara önska.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar